VINYLLYCKAN ( publicerat i Nya Upplagan hösten 2008)

http://www.nyaupplagan.se/

Jag har uttryckt min fascination och begeistring över skivspelarens funktioner, estetiska yttre och mekaniska skönhet i förra numret av Nya Upplagan. Så, nu är det självfallet vinylskivans betingelser och egenheter som skall behandlas.
Skivor i vinylform har alltid tagit mig med storm… känslomässigt, objektmässigt och skönhetsmässigt!
Det är helt enkelt det ultimata mediet för musik, enligt undertecknad.
Vare sig det är i 7-, 10- eller i 12- tumsformat… det är en skivsida som gäller, till dess att annat beslutas om… och det är just det aktiva valet som gör mig så entusiastisk. Att du måste gå fram till skivspelaren och aktivt vända på skivan för att komma djupare i din upplevelse och förståelse av den nyss valda musiken… eller att alternativt stoppa processen med den just valda skivan och nu välja en ny, eller kanske till och med avsluta ( vilket ju också är ett aktivt val!).
Aktivt lyssnande, aktivt tänkande, aktivt beslutande/agerande (se där: en parafras på ett gammalt Situationistiskt sammanhang!) … allt detta som ju för oss framåt som människor och individer. Allt bottnar i lyssnandet av vinylskivor! (he-he)

Formatet på dessa plattor är ju fantastiskt bra också för att göra intressanta grafiska omslag och inkludera texter och reflektioner runt musiken. Det är plats nog för allt som behöver inkluderas, så att den konstnärliga helheten skall bli levande och… komplett!
Cd – skivans format och möjligheter vill jag i detta fall bara beröra med ett föraktfullt ”FNYS”!

Vinyl i alla färger och former… jag har en uppsjö av vinyler i zebra randigt, knallgult, med psykedeliska mönster, transparent, koboltblått, silkscreen tryckta konstverk… You name it! Fyrkantiga, trekantiga vinyler. Omslag i korrugerad plåt eller i rött läder! Jag har vinyler som skall spelas baklänges (The Haters klassiska ”Tractor”) och skivor med ”låsta” spår (så att du måste lyfta fram pick-upen för varje spår… och det är jobbigt om plattan innehåller 100 spår!). Men det är framförallt 7 tums formatet som har fängslat mig – singeln, ep´n -… ett än mer aktivt väljande och agerande! Bra för flåset! Bra för huvvet!
Jag har varit absolut FAST i detta 7- tumstänk, alltsedan jag som 15- åring köpte min första singel: Anders Ångests självbetitlade debutplatta. Umeå- punkens mest anarkistiska flaggskepp med den underbara vers/ refräng – linen: ” Jag tycker du är en fotomodell och ikväll får du tusen beundrare / a- aa, a- aa, a- aaaa / vad ska jag göra med dom?”.

Jag har under ett idogt internationellt turnerande som musiker de senaste 20 åren lyckats plocka upp singlar i alla världens skrymslen och vrån. De är lätta att bära med sig och de kostar sällan så mycket och detta gör att du gärna kan chansa på att köpa sådant du aldrig har hört talas om bara därför att omslaget råkar vara ytterst coolt ( saxofonisten Archie Shepps julskiva ”Black Christmas”), galet (såsom ett tyskt metalband vars namn ej går att utläsa, men med plattan ”pussyfied” medföljer en tysktillverkad kondom!) eller avskyvärt (Oral Noise plattan OxNx med ett extremt explicit omslag… inte kul att ha liggande framme när släkten kommer på besök!).
Det är ett svårslaget nöje att i t.ex. Tokyo hitta singlar med svensk jazz som du aldrig har hört talas om ( Lars Lystedts Sextett ” Krypto”) eller att bli erbjuden att köpa singlar med Sun Ra på gatan i väntan på taxi!

Lyckan av att finna John Coltranes jukebox version av ”Ascension”, komplett med  stickers! Lyckan av att på ebay hitta en hel samling med Gal Costa singlar!
Lyckan av att få ett av de endast två kända exen av Sun Ras första singel ”Super Blonde” på hans egna bolag Saturn Records ( ett av de första helt musikerägda bolagen, startat redan på 50-talet!) i gåva av en god vän!
Lyckan av att få ett färskpressat ex av ”The Sons of God Drive Chairs”!
Eller Lyckan av att hitta Lemmys (Motörhead) egna singel sjungandes Blue Suede Shoes! Omslaget där Lemmy intimt kramar en Elvisfigur i papp är en klassiker!

Lyckan!
Den vi söker… Den vi skall finna!
Lyckan!
Vi ser väl allihopa olika på vad ”Lycka” är… men en 7 tums vinylsingel är definitivt en viktig del av min definition av lycka!
Vad som sedan anses normalt är väl upp till var och en?

I kväll tänker jag i varje fall avnjuta en tysk singel med de inspelade ljuden av en skinkstek som fräser i ugnen ( mycket svängigt och komplext!) samt ljudpoesi av Henri Chopin på legendariska förlaget OU. Som en avslutning till dessa kanske lätt extrema konstnärliga uttrycken så lägger jag nog på någon av paret Misha Mengelberg / Han Benninks flexisinglar på ICP. AAAAARRGGHHHH – detta underbara format: flexisingeln!!! Denna fladdriga genomskinliga vinylskärva, som inte tål mer än kanske 5 genomlyssningar… perfekt för improviserad musik!

En singel om dagen håller doktorn borta, som jag brukar säga till mina barn.

Vad blir det på skivtallriken i morgon?