VAXDAX 9

 

Sun Ra – Super Blonde

Dags igen för en sjutummare. En sju tums vinylsingel. En Ep. En singel. 17, 78 cm.

Kärt barn har ju många namn.
Vi finner ju detta format tämligen ultimat. Som tidigare belysts i denna av ovanliga vinyler dominerade krönika.

Lagom mycket musik tidsmässigt och sedan när skivsidan är avnjuten, är du ”tvingad” till ett aktivt val. Vända på skiten, välja en ny sjutummare eller göra något bättre av din tid. Samt icke minst: icke förringa den motion man får av att jogga fram till skivspelaren och uträtta sitt värv.

Denna gång presenterar vi en av de mest legendariska singlarna inom jazzen. Den första utgåvan på Saturn Records (El Saturn, Saturn Research), Sun Ra´s epokgörande egna bolag. Ett av de första kända DIY- bolagen (”do it yourself”) inom musik i allmänhet och jazz i synnerhet. En mycket intressant aspekt av detta bolag, som först huserade i Chicago. The Windy City. En musiker som ger ut helt egen musik, med helt egen distribution (postorder, samt försäljning direkt på konserterna) och kontrollerande av alla led i produktionen, var på denna tid, något helt nytt och radikalt. Inom jazzmusiken är den enda verkliga parallell vi kan finna under denna tid, Charlie Mingus och Max Roachs Debut Records.

Det existerar många myter om Sun Ra, eller Herman (Sonny) Blount som denna mycket karismatiske pianist, arrangör och bandledare hette, under den tid han vandrade på jorden, enligt egen utsago teleporterad från Saturnus. Många av myterna är sanna… En del andra… är väldigt mycket… just… myter…

När Saturn Records etablerades i Chicago, 1956, i samband med att Sun Ra´s klassiska Arkestra för första gången framträdde offentligt, var det i samarbete mellan Sun Ra och hans agent och producent Aalton Abraham. Efter att ha jobbat som arrangör för Fletcher Henderson samt som ackompanjatör till diverse lokala Doo Wop grupper i Chicago, var nu steget moget för Sonny för en mer radikal musik i en rätt spektakulär uppsättning.

Med mängder av, av mysticism präglad, symbolik och med element av svart magi, astrologi och egyptisk visdom sattes verksamheten igång, Poesiböcker, pamfletter, utomjordiska kostymer, film experiment, workshops, social verksamhet och samarbeten med lokala konstnärer och dansare, bidrog allt till en unik och tämligen extrem estetik. Det självklara fokuset i El Saturns verksamhet kom givetvis att bli på musiken och den utgivning som drogs igång just 1956 med utgivningen av denna Heliga Graal med Sun Ra och hans Arkestra: Super Blonde, Saturn Z 1111. En annan initial singel med namnet ”Saturn” lär existera… men mytbildningen runt detta objekt är… monumental! Super Blonde gjordes i en ytterst begränsad upplaga. Ingen vet exakt hur många ex som gjordes initialt. Men under en lång period fanns bara ett(!) känt exemplar av denna singel, i den Schweiziska samlaren Otto Flöcklingers ägo.

Vi gissar att den maximalt gjordes i 20 exemplar… men kanske så lite som bara 10 exemplar! Det existerar, vad vi vet, 6 kända exemplar i världen just nu. Tre i Chicago, ett i New York, ett i Nickelsdorf och ett i Tidaholm (!).

 

Musiken är förresten absolut fantastisk. Med A-sidans intrikata Super Blonde och Soft Talk på B – sidan, utgör denna singel ett fantastiskt dokument och exempel på den jazzmusik som utgjort en så stor del av Herman Blounts liv och även den musik som skulle forma (och formas av) Sun Ra (Le Sony Ra) senare. Arrangemanget är fint balanserat med lite lätt skruvade klangfärger, men väldigt jazzigt, jordnära spel och ett grymt, lätt och luftigt, sväng av den grovt underskattade trummisen Robert Barry (som gick bort bara för några år sedan, aktiv som få – framförallt på den lokala scenen i Chicago med namn som Ken Vandermark och Rob Mazurek). Solistinsatserna är vassare än ett rakblad i motljus. Pat Patrick och John Gilmore levererar saxsolon som är fulla av melodisk och harmonisk skönhet och fantasi. De kom att stanna i Arkestran hela deras liv. En lojalitet som måste sakna motstycke i moderna jazzhistoria! Trombonisten Julian Priester bidrar med en solistisk timing och frenesi som tydligt bevisar vilken underskattad och fantasifull trombonist han var.

Sun Ra står med båda fötterna fast i en historiskt förankrad jazztradition, men embryot är fött. Något NYTT är på gång. Något som kommer att omforma den jazzhistoria vi känner. En utomjordisk jazz? En (o)balanserad flört med egyptisk framtidsmusik?

Det är bara vanvettigt intressant och fortfarande högst giltig och inspirerande att höra början till vad som komma skall. Friktionen i arrangemangen och det solistiska arbetet är unikt. En makalös musik. Faktum är att vi finner denna tidiga inkarnation av Arkestrans musik, den kanske mest intressanta. Just övergångsperioder är ju vad som vi på Vaxdax tycker är som mest intressant i jazzmusikens utveckling.

Innan definierandet är färdigt. När formulerandet fortfarande är som mest kreativt och levande. Innan frijazzen är fri. Då friktionen, motståndet och problematiken är som störst.

Hur kom du Vaxdax krönikör över sitt exemplar av denna makalösa raritet?

(… och var inte oroliga… Kära Ni, musiken finns återutgiven på LP och CD, oftast under albumtiteln SuperSonic Jazz. Musiken, är tackochlov, tillgänglig! – Och håll i hatten kära vänner o medberoende – det kommer, enligt mycket tillförlitliga källor, en återutgivning/faksimil av denna fantastiska raritet i sjutums format under 2014!!! ).

 

Eder Vaxdax krönikör var på, ett av otaliga, besök i Chicago under sent 90 – tal – på jakt efter musikaliska ut- och invecklingar samt självfallet på jakt efter ovanliga vinyler!

Vi bodde självfallet i skivrummet till vår högt värderade kollega ”Vinylfreak” (Downbeats motsvarighet till Vaxdax, numera sorgligt lagd i malpåse), drömmandes om vinyler med kropp o själ på gripbart avstånd till bl.a. en monumental samling Sun Ra vinyler!

Efter en frukost, ackompanjerad av Doo Wop musik på kökets egna portabla skivspelare, så ringer telefonen. En ”junkdealer” från ”southside” av Chicago hade hittat ett en samling med musikrelaterade ting. Vinylfreak hade och har uppgjort med en mängd ”skrothandlare” i Chicago att alltid höra av sig om något dödsbo, eller större avyttrande i övrigt innehöll skivor, instrument eller annat som skulle kunna tänkas vara av musikaliskt intresse.

Chicago jäser av musikalisk historia och väldigt mycket lät sig förtjänstfullt överföras till spår i vinyler, som ju alla vet.

Det gjordes upp om en tid att titta på en flyttlåda med exempel på vad denna samling innehöll. Senare samma eftermiddag satt vi oss i Vinylfreaks, av kassetter och vinyl, belamrade bil och styrde kosan till vår kontakt. Efter en snabb parkering, går vi in på en innergård och ser redan på avstånd flyttlådan i ett garage. Högst upp i lådan kan vi redan nu skymta, en trave med vinylsinglar. Ett gott omen.

Vi tittar igenom en handfull saker i lådan. Alarmklockan tjuter, varningsflaggan vinkar frenetiskt, hela situationen skriker JACKPOT, BULLS EYE och YIPPIEKAHYEY! Vad vi kan se är en handfull singlar i perfekt skick med Saturn Records egen Julskiva ”It´s christmas time!” Med the Sun Ra Arkestra och en lokal sånggrupp. En platta som det bara har ryktats om, som bara den är värd en egen vinylkrönika. Och inte bara ett exemplar… En hög!

Och böcker med texter om svart magi, egyptologi, astronomi. Ett par märkliga stråkinstrument. Och mer vinyler…

För en (två) discaholic(s) är detta något som inte sker många gånger i livet. Vi ville skrika. Vi ville dansa. Vi ville lägga oss på marken och vråla rakt ut!

Men vi måste hålla masken. Det är svårt. Mycket svårt.

Behärskning och självkontroll är något som inte vanligen kännetecknar en discaholic.

Vad vi har snubblat på är alltså en del av producenten Aalton Abraham samling. Han har nyligen gått bort får vi veta och nu vill familjen snabbt göra sig av med hela bohaget.

Vi kan INTE tro att det är sant!

Jag bläddrar i en hög med singlar. Där ligger den, i ett enkelt brunt pappersomslag.

Där ligger den. Den heliga graalen för alla Sun Ra galningar runt jorden och runt i det universum som kretsar runt Saturnus och dess månar. Super Blonde. S.U.P.E.R.B.L.O.N.D.E!

Om jag redan tidigare hade svårt med självbehärskningen så är nu mitt DNA redan på väg att transformeras till rymdstoft och kroppen är stel som en Clear-Audio Solution skivspelare i akryl och metall! Kan det vara möjligt?

Vinylfreak ser min chockade uppsyn. Han stelnar till. Han fryser till is. Vi blir stående. Tiden upphör.

Vi återvänder chockade till våningen. Vi pratar i mun på varandra, likt Piff och Puff på julafton. Vi skakar i våra grundvalar. Vi darrar. Vi tar en svängom i köket, ackompanjerade av Sun Ra´s Strange Strings. En lustiger dans.

En lång process senare, slutförs köpet med Abrahams familj. En absolut unik samling med dokument från Arkestrans tidiga verksamhet i Chicago, kontrakt, opublicerad musik och film (!) i mängder, rehearsal tapes, böcker, tryckplåtar och träsnittsformar, utomjordiska instrument, dito kostymer, affischer, poesiböcker av Ra och mängder… mängder av Saturn vinyler… ett helt universum av gudomligt material.

Efter ytterligare en lång process av katalogiserande och noggrant genomsökande efterskänks samlingen slutligen till Jazz Archives in the Special Collections at University of Chicago Library där nu samlingen huserar, för framtida forskning och fördjupning i Sun Ra´s musikaliska gärning och utomjordiska estetik. En spektakulär historia med lyckligt slut.

Vad som ger denna historia verklig spets, i mitt av vinyler distorderade sinne, är att det fanns inte mindre än 3 exemplar av Super Blonde i samlingen!!! Då Universitetet inte var intresserade av multipla exemplar, så kunde Vinylfreak ge sin Svenska kollega ett exemplar av denna helt ovärderliga vinylsingel!

Det är nämligen det som det handlar om emellan verkliga discaholics. Att dela. Att dela med sig. ”The ultimate sharing… ”, som vår samlande vän Thurston Moore uttrycker det så passande. Eller ”… as much fun as you can have with your clothes on” som saxkollegan Joe McPhee passande deklamerade i en vinylbutik i Brasilien häromleden.

 

Mats Gustafsson, sep 2013.